Glada tjejer! Helt omedvetna om det som komma skall.

Igår vid halv 5 tog jag bilen till Lina. Hon, jag och Matilda skulle ut och plocka svamp. Vi hoppar in i min bil och där bär det av. Mot Lyttersta! Men vi kommer aldrig fram. På vägen ut stannar vi på ett ställe går en sväng i skogen, hoppar in i bilen igen och fortsätter. Lina kommer på ett ställe där det finns svamp. Vi stannar bilen och går in i skogen. Vi hittar lite svamp. Går ut till vägen igen, går en bit och sedan in i skogen igen. Vi hittar svamp, och mer svamp och lite mer svamp. Lina hittar myrer och blir helt galen och springer runt. Och sedan blev klockan 7 och vi tänker. Vi går till bilen. Men var fan är bilen? Vi går och går. Där vi tror är rätt väg. Men som är fel. Efter en halv timmes traskande så sätter vi oss och ringer till min kära svärmor som inte bor så himla långt ifrån. Vi skrattar så vi gråter och hon skrattar. Vi är ju helt otroliga! Hon åker ut, skriker för vi ska veta vilket håll. Vi skriker efter hunden och efter att ha gått en bit. Så ser vi en jätte glad hund som har hittat oss!
Tack och lov kom vi hem även denna kväll!