Jag har inte varit mig själv dom senaste dagarna. Det började i Lördags kväll efter att jag hade slutat jobbet och jag visste inte om jag skulle åka hem eller till Marmorbyn. Och Fredrik kunde inte ge mig ett vettigt svar. Det slutade med att Fredrik åkte ut och hade en trevlig kväll och jag stannade hemma och var lite så sur. Jag behövde verkligen vara själv en kväll! Sedan har bara dagarna bara rullat på och jag har varit glad ena stunden och skit förbannad andra. Det är från stora till små saker! Och igår när vi var och skulle hämta ut tapeterna och jag skulle föra över pengar så strejkade min mobil. (Som den gör hela tiden och stänger av sig. Ska åka och lämna in fan skapet nästa vecka!) Jag vart skit sur och svor över mobilen och Fredrik fixade med betalningen! Vi sätter oss i bilen och jag ska surfa in på internet och mobil fortsätter sitt egna lilla liv och jag svär och säger fula ord! Efter ett tag får jag världens utbrott och slänger mobilen i bilrutan och sedan när jag får tillbaka den. Så slänger jag den i bildörren och sedan slänger igen bildörren och går upp till lägenheten. Fredrik är lika lugn som alltid och kommer upp och pratar pedagogiskt med mig och säger att jag får inte kasta med den för det går inte på försäkringen!

Ingenting får gå emot mig för då exploderar jag? Jag vet inte hur många gånger jag svär per dag sen i Lördags. Många blir det! Om vi hade haft en burk som man la pengar i varje gång man svärde hade den varit full nu! Igår när vi låg i badet och badade så frågade Fredrik om jag hade fått pms? Efter en stunds fundering om vad som kändes jobbigt och irreterande. Så har jag nu kommit på vad som trycker mig! Jag är en person som vill ha ordning och reda på varje grej och då menar jag verkligen varenda liten grej. Fredrik kan inte flytta glasen i vitrinskåpet 1 cm för det ser jag på en gång och jag rättar till direkt! Jag måste ha städat på grund av min kvalsterallergi och om det är dammit så får jag utslag och ligger vaken hela natten och kliar. Så det blir en ond cirkel! Just nu ser vårat hem hemskt ut. Det är grejer kors och tvärs och jag hittar ingenting! Jag blir super stressad av det och sjukt irreterad. Men så här måste vi ha i 5 veckor till. Vi måste ha halva våra liv ner packade i kartonger. Fredrik bryr sig inte så mycket, han får mest ha ett leende på läpparna och tåla mina stora och små utbrott ett tag till. Han är bra han!

Det här är en utmaning för mig! Men jag ska ta tag i allt nästa vecka och styra upp det mesta som går här hemma. Jag orkar inte vara en sur och irreterad Simone. Jag vill bara glad!