På akuten hänger vi ofta på känns det som. Inatt var det våran 8:de gång vi var där tillsammans! Fredrik väckte mig inatt kl 01 och kunde inte se något. Han kunde inte öppna ögonen för att det gjorde så ont. Han hade fått svetsblänk! Han sa det på kvällen att ögonen kändes konstiga och undrade om han inte hade fått svetsblänk. men jag sa att han nog bara var trött. Han hade så rätt! Men att leda en annan människa ut till bilen ner för trappor och förklara av som komma skall är inte min grej. Inte mitt i natten i galla fall! Vi fick hjälp direkt när vi kom. Men det tog lite tid, för dom var tvungna att läsa på om det. Och det förstår jag. Vem kommer in varje dag med svetsblänk? Det låter ju liksom påhittat om ni frågar mig. Dom smörjde ögonen på honom och sedan fick vi med oss salvan hem. Så nu ska jag väcka Fredrik och smörja hans ögon. Och om inte det hjälper måste vi ringa vårdcentralen. Jag måste ju i såna fall följa med, eftersom han inte kan se. Hoppas det känns bättre idag!